Bra frågor CatsWhisker, jag har försökt jobba lite på att göra diagram för att förklara det lite enklare, men det var för länge sen jag höll på med sånt tydligen, så jag får försöka förklara ändå.
I ditt exempel CatsWhisker med vit och blå, om du antar att den blå är en ren blå så får bli all avkomma blå, men alla blir också bärare av anlag för vit, inga mellanting.
Om du parar dessa med varandra kommer 1/4 bli rena blå, 1/2 hälften blir blå men bärare av anlaget för vit och den sista 1/4 blir vita. så enkelt är det med enkla gener, inga mellanting inget krångel.
För alla(?) som är intresserade, lite mer ingående förklarat:
Varje enkelt anlag styrs av två alleler, man kan säga två platser där det kan finnas information om en viss egenskap. Varje individ ärver den ena allelen från den ena föräldern och den andra från den andra föräldern, och det gäller varje enskilt anlag. Man brukar beskriva allelerna med en bokstav, stor bokstav för dominant, liten för recessiv.
Om båda eller ena allelen är av den dominanta typen kommer det dominanta att synas, i fallet med våra äppelsnäckor kommer alltså ingen blekning att ske. Endast om båda allelerna är av den recessiva typen kommer blekning att ske, det är därför parning av två vita aldrig kan resultera i annat än vita, de kan inte ha dominanta anlag dolt.
Om vi tar jade och vild som exempel och kallar allelen för ränderna för “r” så beskrivs ren vild som RR och jade som rr, avkomman får en slumpsässig allel från vardera förälder, och man brukar skriva den stora bokstaven först, så alla avkommor kommer att beskrivas Rr, och alltså inte ha blekning av ränderna.
Men, som ni säkert sett kommer alla att bära på anlaget för blekning, och om man parar dessa individer med varandra kommer en fjärdedel att bli rr, och alltså ha blekta ränder. En fjärdedel kommer att vara RR och helt sakna anlag för blekning, medans hälften kommer att vara “oblekta” och beskrivas Rr, precis som sina föräldrar.
Om båda allelerna är samma brukar det kallas att individen är homozygot för det anlaget, oftast används termen när den är homozygot för ett recessivt anlag, som i rr, bär en individ på ett anlag dolt kallas det att den är heterozygot, som i Rr.
När man tillexempel parar Rr med Rr så får man ett problem, eftersom det blir 1/4 RR, 1/2 Rr och 1/4 rr så vet man ju bara vad 1/4 av avkomman har för gener, de andra syns ju inte om de är RR eller Rr, de har ju ränder allihop, i reptilvärden brukar dessa individer säljas som “possible heterozygote”, då skrivs det handelsnamnet som anlaget kan resultera i och poss het. vilket i vårt fall skulle bli “vild, poss het. jade” eller något liknande.
Naturligtvis blir det inte exakt 1/4, 1/2 och 1/4 alla gånger, men faktum är att forskningen som ledde fram till dessa teorier mötte mest motstånd på grund av att det var så osannolikt statistiskt korrekt.
Om man vill kolla om en äppelsnäcka dolt bär på anlag för en viss blekning kan man para den med snäcka som man garanterat vet anlaget för den genen, till exempel, om du vill kolla om en randig äppelsnäcka har dolt anlag för blekning av ränderna alltså om den är RR eller Rr, så para den med en rr, om snäckan du vill testa generna på är en RR kommer alla ungarna bli Rr och alltså inte visa blekningen, men om den är en Rr kommer hälften av ungarna att bli Rr, medans den andra hälften blir rr och visar blekningen.
Alltså kan en vit äppelsnäcka avslöja alla enkla dolda anlag som en annan äppelsnäcka bär på, en enda kull, ingen vidare parning av den avkomman, så fort det syns på avkomman vilka färger de har kommer alla dolda anlag att synas på hälften av dom.
Sen, när man börjat förstå det där kan man plocka in de andra generna, vi kan kalla fot-genen för F, och gulfärgning av skalet för G, en ren vildtypssnäcka blir då RRFFGG, och en vit blir rrffgg.
Parar man ren vild; RRFFGG med vit; rrffgg får man avkomma som allihopa beskrivs RrFfGg, det vill säga att de ser ut som vilda, men dolt bär på alla blekningsanlag. Parar man dessa RrFfGg med varandra kommer en fjärdel att visa varje enskild blekning, så man kommer att få alla möjliga kombinationer, och ju fler blekningar det krävs för att det ska bli en viss variant desto mindre andel av individerna kommer att vara av den varianten, så om jag tänkt och räknat rätt ska en av 64 individer bli vita, för en fjärdedel kommer att vara rr, en fjärdedel av dom (alltså totalt en av 16) kommer dessutom att vara ff, och fjärdedel av dessa (alttså en av 64) kommer dessutom att vara gg.
Nu tänker nog många, “oj inte konstigt att vita är ovanliga”, men då får jag passa på att påpeka att från en sån parning (RrFfGg x RrFfGg) kommer rena vilda att vara lika ovanliga, visst kommer betydligt fler att vara vildtyp till utseendet, men de som är genetiskt rena och inte kan nedärva några som helst blekningsanlag är lika få som de som är helt blekta.
63 av 64 från en RrFfGg x RrFfGg-parning kommer att vara blandat heterozygota och homozygota dessutom okänt vilket! Och alla möjliga varianter till utseendet, förutom just vit, för det är den 64:de snäckan som är och den vet vi är homozygot för alla blekningsanlag.
För att förklara det statistiska ännu mer, (hoppas att jag inte bara rör till det för er) om man slumpmässigt väljer snäckor ur en kull från en RrFfGg x RrFfGg-parning och väljer att titta på förekomsten av ett särskilt anlag kommer 1/4 ha blekningen, alltså visa anlaget, hälften kommer att vara bärare för blekning av anlaget utan att visa det, och 1/4 kommer inte att dolt bära på blekning av just det anlaget. Allstå av 64 slumpmässigt utvalda avkommor från en sån parning kommer ca 16 ha blekta ränder. Dessa anlag påverkar inte sannolikheten för nedärvning av andra anlag, så av de 16 med blekta ränder kommer ca 4 att även ha blekt fot, precis som om du slumpmässigt valt 16 individer oavsett om de har blekta ränder eller inte, så skulle ca 4 ha blekt fot även i det fallet.
För att återgå till det rent praktiska, om du vill kolla om just dina äppelsnäckor dolt bär ett visst eller flera anlag så kan du låta dom para sig hej vilt, och spara upp ganska många ungar så kommer de dolda anlagen att visa sig i första eller andra generation. Eller så kan du som sagt para en viss snäcka med en snäcka som visar det blekningsanlag som du vill veta om din snäcka bär dolt, så får du garanterat svaret i första generationen efter som hälften av ungarna då kommer att visa blekningen/vara blekta på det sättet.
Dessa anlag som tas upp här är enkla, de kan antingen synas eller inte, syns de kan de finnas dolda eller inte. Andra anlag kan fungera mer komplicerat, eftersom de inte har något praktiskt att göra med de enkla gener som styr blekningen som diskuteras här vet jag inte om det skulle vara OT här. Frågan om till exempel Jades “onaturligt” mörka kropp/fot är ytterligare ett anlag (ett enkelt eller mer komplicerat) eller om det är en bieffekt av de inte är randiga återstår, det kanske är ett ämne för en egen tråd, det här kan bli komplicerat nog för en del ändå.
Men jag hoppas att det går att förstå det här, annars kan jag ha varit otydlig, det är bara att fråga vidare i så fall.
